You'd always be there, Well where are you now?

Vissa dagar försöker man inte tänka så mycket. Dom dagarna kan vara bra, till och med riktigt härliga. Men vissa dagar orkar man bara inte försöka tänka på annat, då blir liksom hela huvudet fyllt med allt möjligt, och dom dagarna kan vara riktigt förjävliga. Idag är en sån dag. Jag har liksom inte gjort något alls utan bara gått runt för mig själv och det blir som ett stort jävla kaos i mitt huvud. Jag orkar inte. Rädslan av att bli sårad och lämnad sitter som ett jävla klister och det gör mig rädd. Jag vill inte att allt ska bli som förr. Men eftersom människor är som dom är vet man aldrig vad som kommer hända. Jag orkar inte massa förändringar och svikanden nu. Jag vill kunna känna mig speciell.
Jag får väl börja sluta tänka.




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0